Ja, nu har sambon 2 veckors semester, och ska bara vara hemma med mej i heeela 2 veckor!
Jag tycker det är jättetrevligt, så klart, men som sambon själv säger "På onsdag kommer du tycka det är jätteirriterande att ha mej skräpandes omkring här hemma" så därför har han bokat in en poker-turnering onsdag kväll.
Lycka till älskling!
Tyvärr kan han nog ha lite rätt, med tanke på alla hormoner som just nu rusar runt i kroppen på mej, så kommer jag nog ledsna på honom vid fler än ett tillfälle dessa 2 veckor.
Förlåt älskling!

I dag låg vi och slö-kollade på ett mode-program ( med Trinnih och Susannah, för er som vet vilka de är) och de visade en kvinna som opererat bort ett bröst p.g.a bröstcancer.
Vid ett tillfälle i programmet fick hon och hennes man klä av sej nakna framför varandra (bakom ett skynke för kamerans skull då, så klart) och hon var så rädd för att visa honom sitt ärr där bröstet hade setat, för hon trodde att han skulle få avsmak för henne då, och inte vijla ha henne mer.
Men han var så himla fin mot henne, så ömsint och gullig, och försäkrade henne om att han alltid kommer och alltid har älskat henne, oavsett vad.
Jag behöver väl inte tala om att jag grinade ikapp med programledarna....

Senare tog vi en fika på Skanskvarn, och efter det,  en trevlig promenad i det vackra vädret med mamma och Alex, och jag både gick långsammare, och behövde fler pauser än min 65-åriga mamma med rullator...
Sen var det ju bara att lägga sej i ryggläge för resten av kvällen.
"Heroes" blev min räddning även ikväll :-)

Jag och sambon hade massor med planer för hur vi ska möblera om här hemma, fixa och dona inför att bebisen ska komma. Men i 2 dar nu har vi legat i soffan/sängen och kollat på tv och ätit godis...
Det unnar jag ju självklart min älskade, han har ju faktiskt semester, men jag som har varit hemma i 2 veckor redan och inte gjort ett dyft, har ju absolut ingen ursäkt för detta beteende ( förutom att det är förbaskat trevligt förståss).
Så imorgon blir det nya, tuffa tag, jag lovar!

Tack å hej, leverpastej!