<3
Det är alltid trevligt at få lite hjälp med Emma, och för Alex så räcker det med att bara sitta och titta och prata med Emma, så är hon lycklig, hon är helt bedårad av sin storebror! Så jag fick både duscha ifred, och hjälp med middagen idag. Tack Alex!
På Alla Hjärtans Dag var vi på Melvins dop, det var jättefint!
Han är så himla söt, han sa ingenting när prästen hällde vatten på honom, och höll upp honom i sina armar, och gick runt med honom till släkt och vänner.
Jag har varit på dubbeldop där barnen både skrek allt vad de kunde, och spydde helt okontrollerat (inga namn nämnda, och de båda barnen är vuxna nu, och varken skriker eller spyr okontrollerat nuförtiden, vad jag vet).
Senare, på dop-fikat, så fick jag hålla honom, och det känns ändå att han är 2 veckor äldre än Emma, både viktmässigt och storleksmässigt.
Dop-fikat var för övrigt väldigt trevligt, Melvins storesyster Isabelle, som är i Alex ålder, hade bakat och glaserat muffins till en hel armé, och de var jätteläckra!
Temafärgen var ju blå, och så var även muffinsen och tårtan,det såg så häftigt ut.
Melvin fick en massa fina saker också, som en hoppgunga, 3 min skattkammare-böcker, ett halsband i silver med ett silver "M" som hänge, en speldosa, och en kudde med sitt namn och sitt ansikte på, m.m.
Av oss fick han ett trä-tåg med hål i varje vagn för ett födelsedags-ljus, som han både kan leka med, och ha på sina tårtor i 10 år framöver, om han vill.
Jag måste bara rekommendera restaurangen som jag och Jani var på, som heter "Dolce Vita".
Det var så himla romantiskt, och vilken mat sen!!
Jani tog vitlöksfrästa jätteräkor till förrätt, som var super.
Jag tog getostgratinerad tournedos med potatisgratäng,jättegod, och till efterrätt:
Vit chokladmousse med baileys-smak! Det var som att äta små moln med en ljuv smak av baileys, utan alkoholen.
Jag förstår varför jag har kommit ihåg hur god den var, i hela 5 år, sen sist vi var där...
Emma växer och utvecklas så himla mycket nu, det känns som om det händer nåt nytt varje dag!
Hon ler mot oss hela tiden, och har börjat "prata" när man tittar på henne och håller fast blicken.
Hon gör "prutt-ljud" med munnen, ser helfestligt ut, det kommer saliv-bubblor och tungan åker in och ut hela tiden, och dregglet rinner.
Jag skrattar lika mycket varje gång hon gör det, det ser så festligt ut.
Det är så himla synd att jag inte vet hur man lägger upp video-klipp här, för jag har lyckats fånga både prutt-ljuden och pratet, och det skulle vara så kul att få visa... men, men.
Annars känns det att man lever, jag är ju både tonårs-förälder och småbarns-förälder just nu, och det är inte alltid så lätt att kombinera.
Dessutom så har jag så himla ont i ryggen efter förlossningen, särskilt i svanskotan.
Jag har varit till doktorn 2 ggr för det, men hon säger att det kommer att bli bättre med tiden.
Jag hoppas verkligen att hon har rätt, för om det känns som det gör nu om ett år, så vet jag inte vad jag ska ta mej till...
Här kommer iallafall lite bilder att titta på
Sköt om er i kylan!
Emma greppar en penna...
Och sin skallra.
Här är Emma och Siri, under övervakning av Erika.
Det här är ett så fint kort!
Hon sitter så bra i ammnings-kudden, så jag kunde inte låta bli att skoja till det lite och sen ta ett kort. Bra alla-hjärtans-dags kort va?
Mina två sötnosar!
Familjen Lundgren på melvins dop.
Här döps Melvin inför släkt och vänner
Emma suger på sin pappas tumme. Man måste ju smaka alla tummar innan man kan bestämma sej för vilken som är godast!
Servetten på dop-fikat. Jag har lagt på den roliga konfettin som låg på borden i form av fötter, stjärnor och "it´s a boy".
Här öppnar de tåget som Melvin fick av oss
Bror och syster!
De här 2 korten är tagna av Maria Hänninen-Tsapo, som är en jätteduktig fotograf, och frisörska! Visst är de fina?
Vaccin
Jag är ju, som ni vet efter min graviditetsdiabetes, VÄLDIGT spruträdd, så jag sov nästan inget natten till idag, eftersom jag var så nervös för idag.
Så idag fick Emmas farmor, Jani´s mamma följa med och hålla i henne när hon fick sprutorna, en i varje lår.
Och jag måste säga, att fastän jag inte ens tittade på, och fast jag stålsatte mej, så fick jag tårar i ögonen när jag hörde henne gråta.
Fast det gick över väldigt snabbt, och hela vägen hem låg hon och pratade upprört i vagnen, det lät nästan som om hon beklagade sej över vad hon måste stå ut med här i livet.
Sen gick vi hem och fikade, och Emma somnade efter en stund, och nu sover hon på mitt bröst i bärselen.
Hon gnyr och smågråter i sömnen lite, så jag antar att hon har lite ont efter sprutsticken, så jag tänker ge henne alvedon så fort hon vaknar.
Sen hoppas jag verkligen att hon inte får några svåra biverkningar efter sprutorna, det är så hemskt när ens barn har ont, och man inte kan göra nåt för att göra det bättre!
Jag och Jani ska ut och äta på en jättefin restaurang imorgon, som heter Dolce Vita.
Vi var där och åt när vi just hade börjat träfas, för 5 år sen, och ingen av oss har kunnat glömma den goda maten vi åt där.
Även då ska snälla farmor vara barnvakt, så jag hoppas även för hennes skull att Emma inte får hög feber, eller väldigt ont, så farmor får lite lugnt och skönt imorgon, och bara kan gosa med Emma.
När vi var på BVC så vägde och mätte de ju Emma också, och nu väger hon 6kilo och 280gram och är 59cm lång, så jag har fått göra den första utsorteringen av Emmas klädesplagg, det som hon kunde ha när hon föddes.
Det är tur att vi har fått ärva en del kläder, och även låna en hel del, för annars hade jag fått lov att springa ut och köpa nytt redan imorgon, för de flesta kläder hon har nu är för litet.
Sen har vi ju en hel del som är alldeles för stort också, men inte så mycket där emellan, så att säga.
Här kommer lite kort!
Ha det!!
Här suger Emma på farmors tumme
Ett av mina fåfänga försök att fånga ett av Emmas leenden...
ännu ett försök, som nästan lyckades!
Mor och dotter
Pappa badar Emma
Syskonkärlek!!
Mina två guldklimpar!
Emma och pappa myser framför tv:n
Emma suger på fingrarna
Halsband jag gjort...
Halsband och örhängen jag gjort...
Halsband jag gjort...
Halsband, armband och örhängen jag gjort....
Halsband jag gjort...
Halsband jag gjort till mamma...
Fler halsband jag gjort till mamma...
Halsband och örhängen jag gjort till mamma!
kort
Det blir ett litet kort inlägg idag.
Jag är SÅÅÅÅÅÅ himla trött!!!
Emma sover så ryckigt, och äter så ofta på nätterna att jag inte känner att jag får någon sammanhängande sömn alls.
Jag och Jani har turats om att sova bredvid henne, efterson jag vaknar vid minsta lilla ljud hon gör, och den som inte sover bredvid henne får iallafall lite bättre sömn än den andra.
Men hon klarar sej iallafall mer själv på dagarna nu, så jag har fått lite mer tid över till att göra smycken och sitta och spela "farmville" och "caféworld" på facebook nu, hehe.
Annars går livet sin gilla gång här. Jag och Emma var och hälsade på på mitt jobb häromdan,och det var jättekul att träffa mina kollegor och alla barnen igen.
Men efter 2 ½ timme där var jag helt slut. Emma tyckte det var jättekul med barnen i början, men när vi dansade ut granen , så blev hon lite ledsen, för mycket på en gång tror jag.
Men vi ska hälsa på där fler gånger, så hon får vänja sej vid stoj och stim och många barn, tills det är dags för henne själv att börja i förskola.
Nu piper både tvättmaskinen och Emma, så nu måste jag gå.
Ha det!
rättelse
Så vi är båda storasyskon faktiskt!
Så nu vet ni det!
Ha Det!
FEST!
Och jag kan ju säga att hon är sin mamma upp i dagen vad gäller festande, hon vill vara med där det händer hela tiden, hon kollar in alla, och hon vill inte åka hem innan festen är slut!
Vi var alltså på min kusin Mats och hans flickvän, nuvarande fru Anneli´s bröllop i Uppsala.
De var jättevackra, och Anneli´s klänning var helt fantastisk!(det kommer kort på den nedan).
När vi kom in i kyrkan och sattte oss så var allt frid och fröjd, jag gav Emma lite mat i flaska, för att hon skulle vara nöjd under ceremonin, och det såg ut att gå bra, hon var glad.
Så kom brudparet in, och orgeln började spela. Då blev Emma LIVRÄDD!!!!
Hon började gråta jättehögt, och jag fick panik och gick längst ner i kyrkan med henne. Min första tanke var att gå ut merd henne, så de andra gästerna kunde höra vad prästen sa, men ute var det -17 grader, och våra kläder låg ju givetvis kvar på våra platser.
Så jag hade inget annat val än att bara gå runt i en liten cirkel med henne och vagga och vyssja och försöka trösta på bästa sätt jag kunde.
Till slut lugnade hon ner sej och tvärsomnade i min famn, så brudparet kunde iallafall säga "JA" så att alla hörde.
Sen var det bröllpsmiddag på "norrlands nation",som i vanliga fall är ett vattenhål för studenter, och tar ca 3000 pers, som jag förstod det.
Det var ganska kallt i lokalerna, så jag som fick gå in i ett angränsande rum och amma, släpade med mej Jani, så han fick låna ut sin kavaj till mej och Emma, och stå och hålla om oss när jag satt och gav henne mat, så vi inte skulle förfrysa (nu överdrev jag lite, men kallt var det).
Vi fick jättegod mat,och under tiden blev vi ständigt underhållna av fina tal och vacker musik. Den eminenta toast-madammen, tillika brudgummens syster Ylva, gjorde ett strålande jobb,och hon sjunger så vackert också!
Särskilt rörande var nog brudparets tal till varandra, och det är ingen tvekan om att de älskar varandra över allt annat här på jorden, och att de är helt rätt för varandra!! Så grattis till Herr och Fru Mats och Anneli Erkas!
Sen var det bröllopstårta och dans, och Emma dansade sin första vals med sin mamma och pappa!
Vi hade som tur var tagit med oss bär-sjalen, så i den satt hon framåtvänd och kollade in allt och alla, och tyckte det var jättekul att dansa!
Och jag är så glad att än en gång ha fått umgås med min släkt! För er som inte fattat det än, så är jag väldigt släktkär, och även min ingifta släkt ligger mej lika varmt om hjärtat som de jag har blodsband till.
Jag har ju växt upp med nära kontakt med min morbror Bertil och hans fru Saga, och tillbringat varenda jul sen jag var liten hos dom i deras hus, och har i och med det även växt upp med släkten på Sagas sida, och aldrig ens tänkt tanken på att de inte är min "riktiga" släkt. Så om jag kallar de för mina kusinerr och morbröder och mostrar, så är det för att de är det för mej, och de står mej lika nära!
När vi sen kom hem från allt festande, så var vi alla helt slut, och Emma sov 5 timmar i sträck, och sen 4 timmar i sträck efter det. Jätteskönt!! Så mera fest vill vi ha!
Fast det är inte så jättelänge till nästa fest, fick jag höra, för min andra kusin Ylva ska gifta sej med sin Fredrik i oktober i år, så då ses vi nog alla igen,och det ska bli jätekul!!!
Det var alllt för denna gång, här kommer kort!
Ha det!
jag har äntligen lyckats fånga ett av emmas leenden!
Så här fina var brudparet bakifrån...
... och så här fina framifrån!
Här är de framför kyrkan, och har just fått en hel årsförbrukning ris över sej.
Så här fina var Emma och henner mormor!
Här skäres bröllopstårtan...
...Och här ätes den!
Herr och fru Erkas, Visst är de ett vackert par! GRATTIS!!!
Hej igen!
Hej igen!
Det kommer nog vara så att jag bara har tid att skriva här c:a 1g/månad, så ni få trogna som kollar min blogg vet om det, så kan ni kolla om det hänt nåt, en gång i månaden :-)
Vi har haft en helt underbar jul, och ett jättemysigt nyår.
På julafton kom Janis mamma och hennes man, och min mamma.
De hade alla med sej julmat, så vi behövde bara koka potatis i stort sett, jätteskönt när man har en lite bebis!
Jag kan ju säga att mängden julklappar under granen var betydligt större i år än förra året, och det kan ju bero på att hälften var till Emma.
Hon fick en massa kläder och gosedjur, och en princesskrona av mamma.
Och hela julafton vandrade hon från famn till famn, och jag fick i stort sett bara ha henne när det var dax att äta, men det hade jag redan räknat med.
På nyårsafton hade jag och Jani bokat vårt traditionsenliga bord på Jimmy´s steakhouse nere vid vattnet, men i sista stund kännde jag att det vore mycket skönare att bara vara hemma och mysa, äta god mat och hyra film. Så sagt och gjort, jag avbokade, och sen köpte Jani hem entrecóte och rödvinssås, och till det åt vi potatisgratäng, sparris och sockerärtor.
Till förrätt åt vi toast skagen med röd kaviar, och till efterrätt chokladmousse med grädde.
MUMS FILLIBABBA!!
Och det var tur att vi inte gick ut, för det första var det svinkallt, och för det andra så blev Emma ängslig bara av att höra fyrverkerierna inomhus, så hon hade nog blivit livrädd om vi varit ute.
Det har hänt så mycket med Emmas utveckling, hon tar ögonkontakt, hon skrattar och pratar jättemycket med oss.
Hon är väldigt förtjust i Alex, och lyssnar och skrattar när han pratar med henne, och hon följer honom med blicken när han går förbi. SÅÅÅ gulligt!
Och häromdan så hade hon lite ont i magen, och jag var upptagen, så jag bad Alex hålla Emma en stund.
Då tog han henne i sin famn och gick från rum till rum och sjöng barnvisor för henne, och hon låg helt lugnt och stilla och bara tittade på honom. Det rör ett modershjärta, det!!
Undetr helgerna så har vi ju också passat på att träffa släkt och vänner, och jag är så glad att jag har min släkt. Vi har ju nämligen kommit på att Emma inte får några kusiner, eftersom varken Jani eller jag har några syskon, men jag har ju 2 kusiner, så vi ser fram emot Emmas sysslingar nu. Ingen press ;-) hehe.
Jag måste också säga att jag är så glad och tacksam för alla fina presenter, kläder, leksaker, gosedjur och gratulationer som vi fått till Emma av all släkt och vänner, och även om jag inte hinner höra av mej till alla och tacka på en gång, så ska ni veta att vi är jätteglada för alla grattis och alla gåvor vi fått!
TACK!!!!
Och som jag sagt förut, hör gärna av er om ni vill komma och hälsa på, jag kanske inte har ringt än, men då får ni gärna höra av er till mej, så ordnar vi det :-)
Här kommer kort!
Sköt om er mina kära vänner!!!
Kram! 
Här ligger Emma i sitt baby-gym som hon fått av tant Katja.
Här är Emma och storebror Alex
Här är vi finklädda till Alex 16-års dag den 20:e dec.
Så här fin var Emma på julafton.
Och farmor gav Emma sin första tomteluva.
Emma tar en jul-tupplur
Vi var båda lite trötta på kvällen, men glada, och fulla av jul-mys!
Här är granen...
...och alla klappar under den!
Mormor gav Emma en princess-krona, och de otroligt söta skorna!
Här sitter Emma omgiven av sina jul-klappar. På mössan hon har på sej står det "kullannuppu" vilket betyder "guldknopp" på finska!
Här håller en oförskämt brun Kicki i Emma. Hon har varit i Thailand och gift sej! GRATTIS!
Och här är stora tjejen Linnéa.
I Uppsala var Emma väldigt eftertraktad. Här hos Anneli, som hon fått sin fina klänning av!
Här hos musin Mats
Här hos musin Ylva
"Vaddå din tur att hålla?Hon vill ju va kvar hos mej, ser du väl??"
Här hos Fredrik, som till slut också fick hålla Emma.
Emma myser hos pappa
Hej!
Emma har haft väldigt ont i magen från och till, och hon har det mest på natten mellan kl.11 och 03, vilket har gett oss ett antal sömnlösa nätter.
När vi frågade BVC så sa de att det låter som 3 månaders kolik, eftersom det kommer på samma tid varje natt, och att det enda vi kan göra är att ge henne mag-droppar, och massera magen, samt ha henne i sjalen på dagarna så att hon ligger mage-mot-mage och får massage så också.
Detta är ju jobbigast för sambon, eftersom han ska upp och jobba på dagarna, men han är iallafall den som oftast vankar runt med henne på axeln, så att jag får sova lite, eftersom jag är vaken varannan timme och ammar.
Ja, hon äter med c:a 2 timmars mellanrum, och hon äter ca 1 timme åt gången, så jag får inte mycket sömn. Men det visste jag ju redan, och det var jag beredd på innan, men man är ju ändå rätt sliten nuförtiden.
Sedan har vi drabbats av magsjuka här hela familjen, så vi har haft 2 helvetiska dygn här hemma.
Det började med att Alex spydde i tisdags, och sen vaknade både jag och Jani i onsdags och var jättesjuka.
Det är en av de värsta känslorna i världen, att vara så sjuk så att man känner att man knappt kan ta hand om sitt barn, och att då vara 2 som mår lika dåligt, det var inte kul!
Men vi har klarat oss helskinnade igenom den pärsen, och Emma är den som har mått bästa av alla, tack och lov!
Nu har julstjärnorna och juleljusstakarna kommit upp här hemma, och vi börjar så smått känna julstämmningen komma. Nu fattas bara granen, men den kommer nog upp så fort jag har tjatat lite till... hehe.
Vi hat haft celebert besök ifrån Norge här också. Det var verkligen en trevlig överraskning, som alla i min närhet lyckades hemlighålla för mej, och det är inte lätt, ska jag säga, så nyfiken som jag är!
Jag hade nämligen bestämt mej för att gå och se "New moon" en andra gång på lördagen, men Jani sa att jag skulle vänta med att boka biljetter, men vägrade att säga varför, hur mycket jag än frågade och undrade.
När så lördagen kom, så kom min mamma hit med en lapp där det stod att det skulle komma en överraskning till mej, och att jag skulle gå och göra mej iordning.
Redan där kunde jag nästan gissa vem/vilka det var som skulle komma, för jag känner bara en person som är så förtjust i att överraska andra.
Och mycket riktigt, så kom alla mina kära vänner från Norge någta timmar senare: Ante och hans fru Hannah och Anna och hennes pojkvän Stig-Are, med kassar fulla av god mat som de tillagade åt oss, och sen hade vi en jätte mysig middag tillsammans.
De hade till och med egen duk med sej.
Det var verkligen en fin överraskning, och jag blev jätteglad! De hade planerat detta i flera veckor, och kommit till Sverige denna helg, bara för min skull! Och för att få träffa Emma, såklart.
Sen har vi även haft besök av mina kollegor från jobbet, Nina och Rosi var här och fikade och gullade med Emma.
Vi har också varit på lusse-fika hos Acki, Andreas och Simon, och det var jättetrevligt!
Vi har också varit och hälsat på på Jani´s jobb, John Wall, och då kom även hans 2 kollegor som är mamma-lediga, Alexandra och hennes dotter Ti, och Linnéa och hennes dotter Matilde och hälsade på där, så det blev dagis i deras fikarum för några timmar.
Imorgon ska jag på midddag med jobbet, det ser jag fram emot.
På lördag ska jag och Jani ut på stan och jul-handla, och jag ska på jul-marknad. Då ska svärmor vara barnvakt.
På söndag ska vi på lucia-konsert med Adolf-Fredriks Musikklasser i globen, och även då ska svärmor vara barnvakt.
Så det är fullt ös, medvetslös nu ett par dar framöver, och sen kommer det säkert mera besök.
Om det är nån som vill komma och hälsa på, som jag har glömt ringa, så hör gärna av er om ni vill komma på besök, det är bara trevligt!
GLAD LUCIA PÅ ER ALLA!
Så här fin är Emma i klänning, och sina fina skor!
Här håller Nina i Emma
Här håller Rosi i Emma
Här håller Hannah i Emma
Här håller Stig-Are i Emma
Här håller Anna i Emma
Här håller Ante i Emma
Emma i röd näsa
Här ler Emma i pappas famn!
Här är Nettan och hennes lilla Melvin hemma hos Acki på lusse-fika
Här är Alexandra och hennes lilla dotter Ti, 9 månader på Janis jobb
Här är Linnéa och hennes lilla dotter Matilde, 2 månader på Janis jobb.
besök, besök
Som ni såg i förra inläget, så har ju så klart far och morföräldrarna varit här först av alla, eftersom det är deras privilegium.
Sedan kom släkten, och de nära och kära vänner som jag hunnit ringa, och som inte varit sjuka.
I Torsdags var Acki, Kristin och Nettan här med sina pojkar Simon, Lukas och Melvin och hälsade på, och det var jättetrevligt, och ganska livligt.
De är så söta killar alla 3, och Emma sov hela tiden, så hon brydde sej inte om att det var lite livat.
När mina kusiner Ylva och Mats, och hans fästmö Anneli var här, så sov hon också, hela tiden vi satt och fikade, och hon vandrade från famn till famn, utan att ens öppna ögonen emellan.
Men sen bajsade hon, och då blev hon ledsen och skrek som en stucken gris,och då tyckte de att det var dags att gå...Men det var säkert inte därför de gick ;-)
Vi har fått massor av fina kläder och saker till Emma, och mycket som hon kan växa i, och det är ju jättebra!
Annars går livet sin gilla gång här hemma, Emma sover, äter, bajsar och har lite magknip däremellan, men vi börjar få in en liten rutin nu, som att hon t.ex sover nästan 3 hela timmar mellan matningarna på natten, så vi får lite mer sömn nu än i början iallafall.
Sjalen funkar jättebra. Just nu sitter jag och flask-matar henne, samtidigt som jag skriver detta, och hon sitter i sjalen på min mage. Man har väl simultankapacitet, ha ha!
På Tisdag ska jag gå på en föreläsning med Pelle Sandstrak (Mr. Tourettes och jag) tillsammans med min mamma och Alex, och då ska Emma och Jani vara hemma själva för första gången.
Då är det väldigt bra med all den frysta bröstmjölken som vi har i frysen!
Och på onsdag ska jag på utvecklings-samtal med Alex i hans skola, och då ska mamma vara barnvakt, och även då ska Emma få flaskan, om hon blir hungrig undertiden.
Här kommer lite kort på våra besökare, och lite annat smått och gott.
HA DET SÅ BRA, MINA KÄRA VÄNNER!!
Här är min morbror Bertil som håller Emma, och de ser båda så nöjda ut
Här är hans fru Saga som håller Emma, och hon var lika nöjd
Här är första badet, hon var helt tyst när hon var i vattnet, men sen när hon kom upp, blev det kallt, och då blev hon lite missnöjd.
Här är mina kusiner Ylva och Mats och hans fästmö Anneli(i mitten) som håller Emma, och hon sov så förnöjt hela tiden.
Grupp-bild!
Så här söt var emma när släkten var här. Klänningen har Hannah köpt till Emma i London, innan vi var säkra på att det var en flicka, men hon var helt säker! och visst är hon fin i den!!
Far och dotter. Visst är de lite lika de också... :-)
hemma!
Vi åkte in på tisdagen, som var bestämmt, och jag fick gel för att mjuka upp livmodertappen.
Sen fick vi sitta i ett rum och vänta i 6 timmar. Sen kom doktorn och kände, och absolut inget hade hänt, så jag fick ny gel, och vänta i 6 timmar till.
Då kom förvärkarna, en i minuten! Så jag låg i sängen och pustade och stönade, och Jani satt och läste ur en korsordstidning för mej, så jag skulle ha nåt annat att tänka på ett tag.
Detta höll på till ca 12 på natten, då fick jag morfin så jag skulle kunna sova en stund.
På morgonen fick jag bricanyl för att värkarna skulle avta lite, mest för att jag själv var rädd att jag inte skulle orka sen, eftersom jag insåg att det skulle bli mycket värre när det började på riktigt.
Vid det här laget hade jag börjat med lustgas, vilket gjorde det hela lite lättare.
Runt 6 tiden fick jag värkstimulerande dropp för att det skulle sätta igång, då var jag fortfarande bara öppen ca 2 cm.
Allt detta kommer jag själv inte ens ihåg, eftersom jag var så fruktansvärt trött efter 2 sömnlösa nätter, och påverkad av lustgas, så jag måste fråga Jani allt eftersom han har stenkoll.
Vid 8 hade värkarna tilltagit ordentligt, så då fick jag epiduralbedövning, och då känndes det mycket bättre.
Kl.10 började de riktiga krystverkarna, och dettta är nåt jag aldrig kommer glömma. Det var som att vara riktigt, riktigt magsjuk, och kräkas utan att få luft. Då kännde jag ett tag att "Nä, jag klarar inte det här, jag går sönder, eller kvävs!" Men min älskade Jani stod bredvid mej hela tiden och höll min hand och talade om för mej hur duktig jag var och att jag visst skulle klara detta.
Kl. 10.19 kom Emma upp på min mage, och vi grät och skrattade, och jag var den lyckligaste människan i hela världen! Och hon är så himla underbar!
För att göra denna historia lite kortare, så ska jag nu bara säga att vi har nu varit hemma i ca en vecka, och jag har haft hormon svängningar som heter duga, och kan falla ut i storgråt närsomhelst för ingenting.
Ammningen är i full gång, jag har mjölk som en ko, och vi har ca 2 liter frusen bröstmjölk i frysen, bara sen i fredags.
Vi har haft vår första sömnlösa natt, då Emma bara grät i 8 timmar, och jag med henne.
Vi sover näsa mot näsa i vår stora säng, bara för att jag vill kunna känna och höra henne hela tiden, så hon andas och mår bra.
Just nu sitter hon i vår nyinköpta sjal på mitt bröst, har nyss ätit och sover så lugnt och tryggt.
Här kommer alla bilder som nånsin tagits på vårat lilla underverk:
lustgasen var min bästa vän
här har hon precis kommit upp på min mage
Alldeles ny...
lyckligaste stunden i våra liv!
så fin!
Det var väldigt svårt att mata med kopp, allt hamna liksom utanför
Finaste tjejen i världen!
lite vaken
Stoltaste pappan i världen!
hemma, hon sover på min arm
farmor och farfar på besök
och mormor såklart!
hela familjen Adolfsson-Pirttijärvi!
det finns inget mysigare än det här!
Första åkturen i vagnen
Jani tyckte att vi såg så söta ut
Världens bästa storebror!
Här är sjalen
Den är jätteskön!
Sköt om er alla!
snart dax
Nu börjar jag bli ganska otålig, och vill bara att hon ska komma snart!! Jag är trött och irriterad mest hela tiden, och måste åka till MVC och kolla att allt ser bra ut en gång i veckan typ...
På måndag ska jag dit och få ta influensa-vaccinet iallafall, det känns ju ganska bra, förutom att jag ju fortfarande är lika sprut-rädd som förut.
När jag såg på TV hur den första patienten fick vaccinet, så såg sprutan ENORM ut, och det såg ut som om sköterskan som gav sprutan, tog extra lång tid på sej att trycka in den där grumliga vätskan i överarmen på snubben.
Men Jani ska iallafall följa med och hålla mej i handen, så det inte känns så jobbigt, och så ska jag lägga på Emla-salva innan, så att nål-sticket inte känns iallafall, sen kommer det ju att kännas när nålen når muskeln som den ska in i, och efteråt kommer det vara ömmt där de stuckit, i flera dagar.
Men Emma kommer också att få anti-kropparna som min kropp bildar, så hon är skyddad när hon kommer ut i alla fall, lilla gumman. Inget ont som inte har nåt gott med sej...
Nu är det nästan helt klart här hemma för att ta emot lillan. Det är bara lite små-fix kvar, men det hinner vi med denna vecka.
Jag är ju helt inställd på att hon kan komma när som helst nu, eftersom jag har varit med om detta en gång förut, men Jani är så himla nervös nu, man får absolut inte säga att hon kan komma tidigare än 26:e, för då blir han som ett rådjur framför en lastbil på motorvägen, haha!
Härom natten hade jag ganska smärtsamma för-värkar, och låg i sängen och pustade och ojjade mej, men jag kunde inte låta bli att gapskratta emellan, för varje gång jag stånkade å stönade eller sa "ajj", så kände jag hur Jani stelnade till bredvid mej. Men vi somnade båda till slut iallafall, och sen har för-värkarna lugnat ner sej lite.
Men det är ganska svårt att veta när man ska åka in, hur ont man ska ha, och hur tätt det ska va mellan värkarna för att man inte ska bli hemskickad.
Om hon inte hat kommit innan den 26:e oktober, så ska jag åka in till förlossningen den 26:e och kolla hur "mogen" jag är, och sen får jag åka hem och komma tillbaka den 27:e, och då sätter de igång mej.
Så från och med nu är det bara att vänta och se.....
Här kommer lite bilder så länge!
Ha Det!!
Ja, så här ser jag ut nuförtiden!
Så här ser vägg-fickan ut som jag har sytt till Emma. Den ska hänga bredvid skötbordet tills hon får eget rum, då ska hon ha den där.
här ser ni den på lite närmare håll
Så här ser skötbords-underlägget och ammningskudden ut
och här är vår 40 tums tv!!!
så kan man sitta i den jätte-sköna fåtöljen och kolla på sin favorit-film, så känns det som om man sitter på bio helt själv! UNDERBART!!
TV!!!
Idag har jag och sambon bara myst och fixat hemma. Det är inte alls mycket kvar att göra hemma nu innan bebisen ska komma, men tiden går så fort!
Igår var vi och handlade i nacka Forum. Först och främst hade vi hyrt en rullstol till mej, eftersom jag knappt kan gå, så den åkte vi och hämtade vid halv elva.
Sen åkte vi till Nacka, och Jag köpte 5 st ammnings-BH:ar och 5 st ammnings-toppar.
Sen kollade sambon på dressman, och hittade en massa fina jeans och tröjor, så det blev nästan en helt ny garderob till honom :-)
Sen åt vi, jättegoda hacke-biffar med potatis och kantarell-sås,MUMS!
Och sen gick vi och kollade på en 40 tums LCD-TV, som sambon var och inhandlade och kopplade in idag! Jippiii! Det är verkligen skillnad, och SÅÅÅ trevligt att se på DVD-filmer på den!
Efter att vi hade handlat allt det där i Nacka, så hyrde vi 3 filmer, och köpte pizza, och åkte hem och bara MÖÖÖS framför tv:n i soffan.
Vi hyrde bl.a filmen "Marley och jag", som vi såg på idag, på vår nya tv, och jag kan ju säga att den var asbra, men inte den bästa filmen att se när man är gravid.
Utan att avslöja för mycket, kan jag ju säga att jag grät till denna film, och det blev verkligen vad som brukar kallas "The ugly cry", alltså inte ett litet försynt snyftande på lämpliga ställen, utan ett högljutt grinande och hulkande, som gjorde att sambon faktiskt brast ut i skratt när han satt och tröstade mej.
Men det var nog mycket för att jag själv blev så full i skratt åt mej själv, att jag försökte både skratta och stor-gråta på en gång, vilket framkallade de mest märkliga ljud...
Men hur som helst är det verkligen trevligt att ha en STOOOR tv, och att få ordning och reda här hemma!
Sköt om er!
Ha det!!
seg dag
Vi var ute igår med våra goda och glada vänner Kicki och Jocke och deras lilla Linnéa, som nu är 2 år redan!
Vi var och åt på Thai-boat, och jag blev hämtad vid porten, och sen fick vi skjuts hem också, och fortsatte sällskapa vidare över en kopp kaffe och en "Pettson och findus" film.
En mycket trevlig kväll, särskilt för mej som bara har suttit inne i lägenheten i flera dar ,och bara vaggat runt och haft ont och tagit sprutor stup i kvarten...Så det var mycket uppskattat!!
Appropå sprutor, så har jag av min gulliga barnmorska fått Emla-salva som jag kan smörja på huden en timme innan jag ska ta min spruta, och då känns det ingenting när jag sticker mej! Helt underbart!!! Så nu slipper jag förhoppningsvis all stress och smärta och jobbiga adrenalinrushar fram till förlossningen iallafall.
Idag är min älskling och hjälper först sin mamma med datorn, och sen ska han hem till min mamma och hjälpa henne med en skrivare... så nu sitter jag här och väntar och väntar på att han ska komma hem och ha lite tid med mej också.
Samtidigt som jag funderar på vad vi ska äta till middag ikväll... Svåra beslut att fatta!!!
Det var allt för idag!
Ha det!
bilder
Idag har jag bara legat i soffan och slappat...
Nä, nu ljög jag, jag har faktiskt tvättat 2 maskiner, och vikt tvätten också.
Igår hade vi finbesök av tjocka släkten från Uppsala och Falun, för att fira att min lilla mamma fyllde 65 år i måndags!
GRATTIS MAMMA!!!
Nu kommer hon in på Gröna lund helt gratis i resten av sitt liv! Bara det är ju värt att fira ;-)
I Torsdags var Erika här och fikade med mej och Alex, och hon hade nötter med sej. Ett utmärkt alternativ till fikabröd och sötsaker för en som har graviditets-diabetes!
Och nu har jag hittat sladden som man ska ladda kameran med, så nu har jag lite bilder att lägga upp också.
Håll till godo! 
Här är min glada, vackra vän Erika....
och här är den fina vagnen som vi fick köpa av henne...
och så här ser den ut när den är bäddad med lakan som vi får låna av henne....
och här är spjälsängen som vi får låna av henne.... (och bredvid ser ni skötbordet som jag hade när Alex var liten, och på det står en blöjhink och lådor som ska hänga på sidan av skötbordet)
Här är tvättpåsar som jag sytt,så vi slipper använda de där stora, fula IKEA-påsarna. Samtidigt som jag sydde dom, lyssnade jag såklart på "Twilight":-) 
Här är en "väggficka" som jag sydde på prov, för sen ska jag sy en till Emma, men den ska se lite annorlunda ut.
Här är den fina lampan som min älskade sambo har kämpat med att sätta upp ovanför matbordet...
och här är den andra fina lampan som han har satt upp i vårat sovrum :-)
Det var allt för denna gången!
Ut och njut!
fixa å dona
Sen var det hem och sy färdigt det som låg på sybordet, samtidigt som jag lyssnade på "Twilight" böckerna på engelska på CD. Det är verkligen skönt att sitta och pyssla samtidigt som nån läser högt för en. Det blir som meditation. Och så får jag så mycket gjort!
Jag måste bara tipsa om en blogg som min kära kollega Rosi tipsade mej om:
www.oohsome.blogspot.com
Helcoola grejer!
De senaste dagarna har min kära sambo varit jätteduktig och satt upp nya lampor i lägenheten, bytt plats på några, monterat ihop spjälsängen och bäddat den, skurat badrummet och rensat avloppet, och satt upp nya krokar därinne! Han är underbar!!!
På måndag ska jag på ett nytt ultraljud för att se så att lilla Emma inte växer för fort därinne, och med lite tur så kan min älskade följa med och se vårt lilla underverk därinne. Det känns lite orättvist att det bara är jag som ser och känner mest.
Så fort han lägger handen på magen så blir det alldeles lunt och stilla därinne. Jag hävdar att det är för att hon känner att det är pappas hand, och för att han har en lugnande inverkan på henne.
Så nu vet vi vem som får ta alla skrik-nätterna sen, hehe
Nu ska jag gå och slappa i soffan framför tv:n, bara för att jag kan!
Ha det!
Gravidplågor
Jaha, nu var det längesen jag skrev igen...
Men just nu är jag upptagen med att sy ikapp sånt som har legat och pockat på min uppmärksamhet i skåpen ett tag, och jag har faktiskt hunnit med en hel del :-)
Jag har räknat ut att jag måste sticka mej i fingret 7 ggr/dag, och ta 4 sprutor /dag just nu...
Jag behöver väl inte påpeka att jag ser ut som en nåldyna på fingrarna, och att jag känner mej som en också.
Jag har fortfarande VÄLDIGT svårt för att ta sprutorna, och sitter och laddar och laddar inför varje spruta.Det är mest det att jag faktiskt aldrig vet om nästa stick kommer att göra as-ont eller inte, och det gör att jag får en adrenalinrush varje gång som nålen närmar sej magen.
Fast det går liite bättre när min käraste sambo håller mej i handen... Tack älskling!
Just nu är jag dessutom så himla trött och matt på dagarna, eftersom det blir svårare och svårare att kunna ligga bekvämt på nätterna, och att vända sej om ska vi inte tala om, det gör så j-la ont så jag blir helt klarvaken varje gång, och då känner jag ju också hur otroligt kissnödig jag är, och måste krångla mej upp för att gå på toa,och sen är jag ju klarvaken i 1-2 timmar innan jag kan somna om, och när sen sambons klocka ringer för att han ska upp och jobba, ja då är det ju kört igen...
Men jag har sagt det, att ska det bli några fler barn i den här familjen, så är det HAN som får vara gravid nästa gång, för det här, det gör jag INTE om i första taget!
En BRA sak som allt detta lidande iaf har fört med sej är att jag fick göra ett extra ultraljud för att kolla så att bebisen inte är för stor i magen, och när jag ändå låg där, så frågade jag den gulliga sköterskan om hon möjligtvis kunde se vad det var för kön på bebisen. Hon kollade och kollade, och till sist sa hon att hon med 80% säkerhet kunde säga att det är en liten flicka som liger därinne... en liten EMMA!!!
På torsdag och fredag ska jag och sambon på föräldrakurs, och det ska bli intressant!
Nu ska jag sitta och sy, och lyssna på mina "Twilight"-ljudband :-)
Här är lite söta kläder som farmor köpt till Emma.
Och här är en jättebra overall som hon kan ha när det är kallt.
Här är hon! Vår lilla EMMA!!!
Visst ser det ut som om hon ligger och ler för sej själv därinne?
Sköt om er!!
Diabetes
Jag har ju fått föra bok över mina blodsockervärden, och de var ju ganska höga, precis på gränsen till diabetes, så idag var jag på diabetes-avdelningen på sös hela dagen och fick ta fler prover. Efter ett tag bestämde sej så läkaren för att det var bäst för mej och bebisen att jag fick börja ta insulin, fr.o.m idag, för att hålla blodsockervärdena nere.
Det är tydligen så att om jag har för höga värden, så kan bebisen växa till sej så pass stor (upp till 4-5 kg) att man måste göra ett kejsarsnitt för att få ut den, och det vill de undvika i så stor utsträckning som möjligt.
Nu är det ju tyvärr så olyckligt att jag, efter flera obehagliga och ångestfyllda upplevelser med nålar och sprutor i mitt liv, har utvecklat en ren skräck för nålar.
De senaste dagarna har jag ju varit tvungen att sticka mej i fingrarna för att få ut en droppe blod, som jag sen ska mata in i en maskin för att få svar på mitt blodsockervärde, och bara det tog mej en hel kväll den första gången, och jag ska inte förneka att tårar fälldes.
Men jag stålsatte mej för mitt barns skull, och det går hyfsat bra nu, fastän jag fortfarande sitter och "laddar" inför varje stick, i minst 10 min. innan jag kan genomföra det.
Men jag tänkte väl att det var allt jag skulle behöva utstå fram till förlossningen.
Ack hur jag bedrog mej.
Idag fick jag veta att fr.o.m. nu ska jag 3-4 ggr/dag införa en nål i magen, och spruta in insulin i min kropp!
Jag förnekar inte att jag höll på att svimma när sköterskan visade mej nålen, och hur jag skulle göra, och att jag faktiskt grät av rädsla när jag skulle gör det själv.
Nu hade jag en sån tur att jag fick en jätte-gullig och rar och omtänksam sköterska, som hade varit med om fegisar som mej förut, och jag fick öva på en nål utan insulin i, och hon hjälpte mej t.o.m att föra in den i huden första gången.
Sen satt hon med mej när jag skulle göra det själv vid lunchen, och då gick det ganska bra. Det var ju dock fortfarande fruktansvärt obehagligt!
Men jag fasar för hur det ska gå ikväll när jag ska sitta här helt ensam och försöka göra detta helt själv...
Det är liksom bara tanken på att sticka hål på min hud, och införa en substans i kroppen med en NÅL, som får mej att bli lite smått panikslagen!!
Detta är apparaten som jag använder för att ta mina blodsocker-värden. Det som ser ut som en penna, är den med nålarna i...
Detta är insulin-sprutan, och "hattarna" är nålar, som jag ska skruva på själv....
Ja, usch ja, vi får väl se hur det går...
Jag hade ju LÄTT valt ett bett eller två, från en vampyr, hellre än det här!
Ha det!
SÖS
Idag var jag på SÖS på återkontroll av mitt blodsockervärde som har legat ganska högt .
Det visade sej att mina värden fortfarande är ganska höga, på gränsen till diabetes, så imorgon ska jag ligga på sjukan (diabetesavdelningen) hela dagen, så dom får kolla mej och ta värden, och ge mej råd om vad jag ska äta och inte.
Jag vet ju att allt detta är för bebisens bästa, men jag kan iallafall inte låta bli att vara deppig över att behöva tillbringa en hel dag på sjukhus, där jag inte kan slappna av, och inte är i min trygga hem-miljö.
Och om det är riktigt illa, så att mina värden inte sjunker till den nivå som de ska, så kanske jag måste börja ta insulin, och i värsta fall bli inlagd hela sista tiden före förlossningen (gud förbjude!).
Som tur är så har jag ju ljud-böcker na av "Twilight"- serien på engelska, som jag laddat ner på min MP3, och som jag kan lyssna på imorgon.
I förrgår var min kära sambo hemma hos sin mamma och hälsade på , och hon bjöd på mat, och skickade med en matlåda till mej.
Jag hade tidigare i veckan frågat henne efter receptet på torsk med äggsås, då jag helt plödsligt blev otroligt sugen på det, efter att ha hatat det i många år p.g.a konsistensen.
Och gissa vad svärmor hade gjort för mat till mej?
Jo, torsk med äggsås såklart! Och det var nåt av det godaste jag har ätit på länge!
Så gott att vi faktiskt gjorde det här hemma, med förenade krafter, då varken jag eller sambon hade gjort nåt liknande i matväg förut.
Och det blev gott det med. Och sonen tyckte om det, fast han tyckte att det kunde ha varit mera ägg i. Men det fixar vi till nästa gång :-)
Tack för idag, slut för idag!
simma lugnt
Det gick faktiskt förvånansvärt smidigt med tanke på att jag har så ont hela tiden, men det var fantastiskt att få komma ner i vattnet och känna mej tyngdlös för en gångs skull :-)
Sen var det hem och somna i soffan såklart, men jag orkade faktiskt upp och baka en sockerkaka med blåbär och jordgubbar i, som sedan familjen avnjöt med vaniljvisp till! MUMS!
Igår tvättade och torkade jag all vår smutstvätt i vår nya tvättmaskin och torktumlare för första gången. Det tog hela dan, men inget går upp mot känslan av att bara gå in i badrummet och slänga in en tvätt!
Teknikens under!!
Nu ska jag gå och kela med min underbara sambo!!
Så här ser vår torktumlare ut färdigmonterad....
och så här ser vår tvättmaskin ut färdigmonterad....
Och så här såg min käraste ut när han monterade dom!!!
Go´natt på er alla!!!
Hektisk dag
Först var jag hos min sjukgymnast, som är väldigt gullig, och provade ut ett stödbälte för foglossningen (ser ut som ett brett, långt gummiband med kardborrband på) och sen fick jag ny tid till simträning, onsdagar kl. 8.45 (!) på morgonen!
Fattar inte hur jag ska orka upp på morgonen nu när jag har varit hemma så länge och sovit så skönt på mornarna.
Sen var det hem och äta lite, och se till att sonen fick mat, och sen in till stan.
Där handlade jag en bröllopspresent till min kära vän Nina, som ska gifta sej nästa vecka(Grattis gumman!), och vars möhippa jag skulle på 2 timmar senare.
Efter det fick jag vila lite på ett café, med en cola och kaka, och min kära bok ("Så länge vi båda andas" av Stephenie Meyer, såklart!)
Sedan bar det av till Maarits jobb(Ninas syster), Akademiebokhandeln (Guuud va avundsjuk jag är på henne som får jobba där) och vänta på den intet ont anande Nina.
Det var jättekul att träffas, och vi hade jättetrevligt! Hon har lyckats få tag på en riktigt smarrig klänning till bröllopet...!
Efter ett par timmar var det dags för tjejerna att dra vidare ut på äventyr i natten, och den gravida kvinnan åkte hem med sin kära sambo och åt pommes frites som han var så gullig å in handla på vägen hem :-)
Och idag har han jobbat och slitit med att montera torktumlare och tvättmaskin i badrummet, och hjälpt till att baka pizza till hela familjen, medans jag har legat i soffan och slö-kollat på tv, eller suttit framför datorn.... Han är underbar, och han är bara MIN!!!
Och nu ska här betalas räkningar så det står hääärliga till!
Så här ser man ut nuförtiden...
Och så här ser sonen ut nuförtiden :-)
och så här ser våran nya tvättmaskin ut!
Go´natt på er alla!
Praliner minsann!
Det började med att jag skulle utnyttja en "Smart-Box" som jag fick i födelsedagspresent av mina kära släktingar, innan den gick ut.
Jag och sambon bestämmde att vi skulle på pralinkurs i Upplands-Väsby. Kursen började kl.19 och slutade kl.20.30. Det första jag tänkte var "Nä, gud va sent vi kommer å komma hem, och så måste ja ju gå mellan alla byten me tvärbana, pendeltåg och buss".
Så jag övertalade min käre sambo att hyra en bil, och eftersom han älskar mej, så gjore han ju det såklart!
Tack min älskling!
Och när vi då ändå hade bil, så passade vi på ett hälsa på på mitt jobb och lämna nycklar bl.a.
Det var jättekul att träffa mina kära kollegor och barnen igen! Saknar er!!
Sen åkte vi runt och kollade tork-och tvättmaskin, och hittade 2 jättebra till ett mycket bra pris, så de inhandlades och levereras i veckan!
Sen var det ju bara hem och äta lite, och sen iväg till pralinkursen. Den var jättetrevlig, och hon som höll i kursen var verkligen en karismatisk och trevlig person,och ni kan besöka hennes hemsida HÄR.
Och pralinerna fick vi med oss hem också!
Här är dom -MUMS-!
Så nu är det bara för mej å krypa till kojs!
Go´natt!
