besök, besök
Ja, nu har vi haft en massa besök, och det har varit jätte trevligt!
Som ni såg i förra inläget, så har ju så klart far och morföräldrarna varit här först av alla, eftersom det är deras privilegium.
Sedan kom släkten, och de nära och kära vänner som jag hunnit ringa, och som inte varit sjuka.
I Torsdags var Acki, Kristin och Nettan här med sina pojkar Simon, Lukas och Melvin och hälsade på, och det var jättetrevligt, och ganska livligt.
De är så söta killar alla 3, och Emma sov hela tiden, så hon brydde sej inte om att det var lite livat.
När mina kusiner Ylva och Mats, och hans fästmö Anneli var här, så sov hon också, hela tiden vi satt och fikade, och hon vandrade från famn till famn, utan att ens öppna ögonen emellan.
Men sen bajsade hon, och då blev hon ledsen och skrek som en stucken gris,och då tyckte de att det var dags att gå...Men det var säkert inte därför de gick ;-)
Vi har fått massor av fina kläder och saker till Emma, och mycket som hon kan växa i, och det är ju jättebra!
Annars går livet sin gilla gång här hemma, Emma sover, äter, bajsar och har lite magknip däremellan, men vi börjar få in en liten rutin nu, som att hon t.ex sover nästan 3 hela timmar mellan matningarna på natten, så vi får lite mer sömn nu än i början iallafall.
Sjalen funkar jättebra. Just nu sitter jag och flask-matar henne, samtidigt som jag skriver detta, och hon sitter i sjalen på min mage. Man har väl simultankapacitet, ha ha!
På Tisdag ska jag gå på en föreläsning med Pelle Sandstrak (Mr. Tourettes och jag) tillsammans med min mamma och Alex, och då ska Emma och Jani vara hemma själva för första gången.
Då är det väldigt bra med all den frysta bröstmjölken som vi har i frysen!
Och på onsdag ska jag på utvecklings-samtal med Alex i hans skola, och då ska mamma vara barnvakt, och även då ska Emma få flaskan, om hon blir hungrig undertiden.
Här kommer lite kort på våra besökare, och lite annat smått och gott.
HA DET SÅ BRA, MINA KÄRA VÄNNER!!
Här är min morbror Bertil som håller Emma, och de ser båda så nöjda ut
Här är hans fru Saga som håller Emma, och hon var lika nöjd
Här är första badet, hon var helt tyst när hon var i vattnet, men sen när hon kom upp, blev det kallt, och då blev hon lite missnöjd.
Här är mina kusiner Ylva och Mats och hans fästmö Anneli(i mitten) som håller Emma, och hon sov så förnöjt hela tiden.
Grupp-bild!
Så här söt var emma när släkten var här. Klänningen har Hannah köpt till Emma i London, innan vi var säkra på att det var en flicka, men hon var helt säker! och visst är hon fin i den!!
Far och dotter. Visst är de lite lika de också... :-)
Som ni såg i förra inläget, så har ju så klart far och morföräldrarna varit här först av alla, eftersom det är deras privilegium.
Sedan kom släkten, och de nära och kära vänner som jag hunnit ringa, och som inte varit sjuka.
I Torsdags var Acki, Kristin och Nettan här med sina pojkar Simon, Lukas och Melvin och hälsade på, och det var jättetrevligt, och ganska livligt.
De är så söta killar alla 3, och Emma sov hela tiden, så hon brydde sej inte om att det var lite livat.
När mina kusiner Ylva och Mats, och hans fästmö Anneli var här, så sov hon också, hela tiden vi satt och fikade, och hon vandrade från famn till famn, utan att ens öppna ögonen emellan.
Men sen bajsade hon, och då blev hon ledsen och skrek som en stucken gris,och då tyckte de att det var dags att gå...Men det var säkert inte därför de gick ;-)
Vi har fått massor av fina kläder och saker till Emma, och mycket som hon kan växa i, och det är ju jättebra!
Annars går livet sin gilla gång här hemma, Emma sover, äter, bajsar och har lite magknip däremellan, men vi börjar få in en liten rutin nu, som att hon t.ex sover nästan 3 hela timmar mellan matningarna på natten, så vi får lite mer sömn nu än i början iallafall.
Sjalen funkar jättebra. Just nu sitter jag och flask-matar henne, samtidigt som jag skriver detta, och hon sitter i sjalen på min mage. Man har väl simultankapacitet, ha ha!
På Tisdag ska jag gå på en föreläsning med Pelle Sandstrak (Mr. Tourettes och jag) tillsammans med min mamma och Alex, och då ska Emma och Jani vara hemma själva för första gången.
Då är det väldigt bra med all den frysta bröstmjölken som vi har i frysen!
Och på onsdag ska jag på utvecklings-samtal med Alex i hans skola, och då ska mamma vara barnvakt, och även då ska Emma få flaskan, om hon blir hungrig undertiden.
Här kommer lite kort på våra besökare, och lite annat smått och gott.
HA DET SÅ BRA, MINA KÄRA VÄNNER!!
Här är min morbror Bertil som håller Emma, och de ser båda så nöjda ut
Här är hans fru Saga som håller Emma, och hon var lika nöjd
Här är första badet, hon var helt tyst när hon var i vattnet, men sen när hon kom upp, blev det kallt, och då blev hon lite missnöjd.
Här är mina kusiner Ylva och Mats och hans fästmö Anneli(i mitten) som håller Emma, och hon sov så förnöjt hela tiden.
Grupp-bild!
Så här söt var emma när släkten var här. Klänningen har Hannah köpt till Emma i London, innan vi var säkra på att det var en flicka, men hon var helt säker! och visst är hon fin i den!!
Far och dotter. Visst är de lite lika de också... :-)
hemma!
Ja, nu har vi ju varit hemma ett tag, men jag har inte riktigt haft tid att skriva, som ni säkert alla förstår.
Vi åkte in på tisdagen, som var bestämmt, och jag fick gel för att mjuka upp livmodertappen.
Sen fick vi sitta i ett rum och vänta i 6 timmar. Sen kom doktorn och kände, och absolut inget hade hänt, så jag fick ny gel, och vänta i 6 timmar till.
Då kom förvärkarna, en i minuten! Så jag låg i sängen och pustade och stönade, och Jani satt och läste ur en korsordstidning för mej, så jag skulle ha nåt annat att tänka på ett tag.
Detta höll på till ca 12 på natten, då fick jag morfin så jag skulle kunna sova en stund.
På morgonen fick jag bricanyl för att värkarna skulle avta lite, mest för att jag själv var rädd att jag inte skulle orka sen, eftersom jag insåg att det skulle bli mycket värre när det började på riktigt.
Vid det här laget hade jag börjat med lustgas, vilket gjorde det hela lite lättare.
Runt 6 tiden fick jag värkstimulerande dropp för att det skulle sätta igång, då var jag fortfarande bara öppen ca 2 cm.
Allt detta kommer jag själv inte ens ihåg, eftersom jag var så fruktansvärt trött efter 2 sömnlösa nätter, och påverkad av lustgas, så jag måste fråga Jani allt eftersom han har stenkoll.
Vid 8 hade värkarna tilltagit ordentligt, så då fick jag epiduralbedövning, och då känndes det mycket bättre.
Kl.10 började de riktiga krystverkarna, och dettta är nåt jag aldrig kommer glömma. Det var som att vara riktigt, riktigt magsjuk, och kräkas utan att få luft. Då kännde jag ett tag att "Nä, jag klarar inte det här, jag går sönder, eller kvävs!" Men min älskade Jani stod bredvid mej hela tiden och höll min hand och talade om för mej hur duktig jag var och att jag visst skulle klara detta.
Kl. 10.19 kom Emma upp på min mage, och vi grät och skrattade, och jag var den lyckligaste människan i hela världen! Och hon är så himla underbar!
För att göra denna historia lite kortare, så ska jag nu bara säga att vi har nu varit hemma i ca en vecka, och jag har haft hormon svängningar som heter duga, och kan falla ut i storgråt närsomhelst för ingenting.
Ammningen är i full gång, jag har mjölk som en ko, och vi har ca 2 liter frusen bröstmjölk i frysen, bara sen i fredags.
Vi har haft vår första sömnlösa natt, då Emma bara grät i 8 timmar, och jag med henne.
Vi sover näsa mot näsa i vår stora säng, bara för att jag vill kunna känna och höra henne hela tiden, så hon andas och mår bra.
Just nu sitter hon i vår nyinköpta sjal på mitt bröst, har nyss ätit och sover så lugnt och tryggt.
Här kommer alla bilder som nånsin tagits på vårat lilla underverk:
lustgasen var min bästa vän
här har hon precis kommit upp på min mage
Alldeles ny...
lyckligaste stunden i våra liv!
så fin!
Det var väldigt svårt att mata med kopp, allt hamna liksom utanför
Finaste tjejen i världen!
lite vaken
Stoltaste pappan i världen!
hemma, hon sover på min arm
farmor och farfar på besök
och mormor såklart!
hela familjen Adolfsson-Pirttijärvi!
det finns inget mysigare än det här!
Första åkturen i vagnen
Jani tyckte att vi såg så söta ut
Världens bästa storebror!
Här är sjalen
Den är jätteskön!
Sköt om er alla!
Vi åkte in på tisdagen, som var bestämmt, och jag fick gel för att mjuka upp livmodertappen.
Sen fick vi sitta i ett rum och vänta i 6 timmar. Sen kom doktorn och kände, och absolut inget hade hänt, så jag fick ny gel, och vänta i 6 timmar till.
Då kom förvärkarna, en i minuten! Så jag låg i sängen och pustade och stönade, och Jani satt och läste ur en korsordstidning för mej, så jag skulle ha nåt annat att tänka på ett tag.
Detta höll på till ca 12 på natten, då fick jag morfin så jag skulle kunna sova en stund.
På morgonen fick jag bricanyl för att värkarna skulle avta lite, mest för att jag själv var rädd att jag inte skulle orka sen, eftersom jag insåg att det skulle bli mycket värre när det började på riktigt.
Vid det här laget hade jag börjat med lustgas, vilket gjorde det hela lite lättare.
Runt 6 tiden fick jag värkstimulerande dropp för att det skulle sätta igång, då var jag fortfarande bara öppen ca 2 cm.
Allt detta kommer jag själv inte ens ihåg, eftersom jag var så fruktansvärt trött efter 2 sömnlösa nätter, och påverkad av lustgas, så jag måste fråga Jani allt eftersom han har stenkoll.
Vid 8 hade värkarna tilltagit ordentligt, så då fick jag epiduralbedövning, och då känndes det mycket bättre.
Kl.10 började de riktiga krystverkarna, och dettta är nåt jag aldrig kommer glömma. Det var som att vara riktigt, riktigt magsjuk, och kräkas utan att få luft. Då kännde jag ett tag att "Nä, jag klarar inte det här, jag går sönder, eller kvävs!" Men min älskade Jani stod bredvid mej hela tiden och höll min hand och talade om för mej hur duktig jag var och att jag visst skulle klara detta.
Kl. 10.19 kom Emma upp på min mage, och vi grät och skrattade, och jag var den lyckligaste människan i hela världen! Och hon är så himla underbar!
För att göra denna historia lite kortare, så ska jag nu bara säga att vi har nu varit hemma i ca en vecka, och jag har haft hormon svängningar som heter duga, och kan falla ut i storgråt närsomhelst för ingenting.
Ammningen är i full gång, jag har mjölk som en ko, och vi har ca 2 liter frusen bröstmjölk i frysen, bara sen i fredags.
Vi har haft vår första sömnlösa natt, då Emma bara grät i 8 timmar, och jag med henne.
Vi sover näsa mot näsa i vår stora säng, bara för att jag vill kunna känna och höra henne hela tiden, så hon andas och mår bra.
Just nu sitter hon i vår nyinköpta sjal på mitt bröst, har nyss ätit och sover så lugnt och tryggt.
Här kommer alla bilder som nånsin tagits på vårat lilla underverk:
lustgasen var min bästa vän
här har hon precis kommit upp på min mage
Alldeles ny...
lyckligaste stunden i våra liv!
så fin!
Det var väldigt svårt att mata med kopp, allt hamna liksom utanför
Finaste tjejen i världen!
lite vaken
Stoltaste pappan i världen!
hemma, hon sover på min arm
farmor och farfar på besök
och mormor såklart!
hela familjen Adolfsson-Pirttijärvi!
det finns inget mysigare än det här!
Första åkturen i vagnen
Jani tyckte att vi såg så söta ut
Världens bästa storebror!
Här är sjalen
Den är jätteskön!
Sköt om er alla!
